Min underbara dotter
Lilla älskade Freja Helena... Nio dagar gammal idag. När vi var på sjukhuset idag kändes det som att det var jättelänge sen vi var där, samtidigt som den jobbiga känslan infann sig igen. Det var jobbiga dagar när vi var tvungna att stanna kvar på sjukhuset... Och så trodde man att allt var bra när vi fick åka hem, och så blir det det här med vikten nu. Fy vad jobbigt! Jag vet iofs att det inte är något farligt, och så lite väger hon ju inte. Men ändå... Jag är ju hormonstinn och gråtmild som det är redan. Usch!
Men idag när jag har ammat varannan timme, så tycker jag att det känns som att hon har ätit ordentligt och hon har varit riktigt vaken och aktiv, till och med skrikit. Trodde aldrig att jag skulle bli glad för att höra mina barn skrika, men det känns skönt att hon visar lite temprament och säger ifrån osv.
Vi var in på HM idag inne i stan och köpte ett par pyjamasar till Frejsson. Vi har bara i stl 56, och dom är stora som hus på stackarn. Så nu shoppade vi två stycken i stl 50 åt henne, och Ronja fick ett Hello Kitty-gosedjur. Jag var in på Polarn o Pyret och köpte en svart amningst-shirt. Jag ville ha något nu när jag ska amma så ofta. Ska kolla Tradera också om jag kan hitta något billigt.
Igår skrev jag på papper om Frejas namn, så imorgon ska dom skickas in tänkte jag. Så hon slipper heta Flickan Axelsson i folkbokföringen...
Hon är så lik sin farmor den här lilla tösen. Det är något med hennes näsa.
t;div style="text-align: center;">Hon är världens vackraste, tillsammans med sin syster.
Ronja älskar verkligen sin lillasyster, även om hon kan vara lite oförsiktig ibland, men det är ju bara oförstånd. Hon vill aldrig göra henne illa medvetet. När Freja tittar mot henne så blir hon jätteglad och utbrister "Hej Freja!", så gulligt! Alltid ska hon pussa god natt och hjälpa till att stoppa in nappen och lyfta henne. Så fort hon gnäller lite så säger Ronja
- "Jag tror att hon är lite hungrig mamma".
Det är så fint att se dem tillsammans och det ska bli så roligt att se dem växa upp tillsammans och när dom börjar leka tillsammans.
Älskade ungar <3
Trötta Freja igårmorse i mammas och pappas säng.
Ännu tröttare för en stund sen här bredvid mig i soffan.
Nu ska jag amma!
110527
Imorse var jag på återbesök på BB för att kolla mitt höga blodtryck. Det hade gått ner och var nu helt normalt. Så himla skönt att kunna släppa det! Särskilt eftersom vi fick mindre roliga nyheter på BVC igår... Freja hade bara gått upp 10 gram, så nu är det intensivamning som gäller varannan timme dagtid och väcka var fjärde timme på natten för mat. Fy vad jobbigt det känns! Det är ju omöjligt att veta hur mycket hon äter när man ammar, eller vilken kvalité min bröstmjölk har. Jaja, vi testar detta tills på tisdag då vi har ny tid. Om hon inte går upp då så måste vi börja ge lite ersättning. Caroline på BVC tror att det beror på allt som var i början av hennes liv, med gulsot osv. Min mjölk rann ju till mycket senare den här gången än vad den gjorde med Ronja, men det var ju för att hon solade mycket och jag var tvungen att pumpa. Håll tummarna!
Annars har vi inte gjort så mycket idag. Det regnade och åskade förut, och jag och Freja tog oss en tupplur på sängen. Man blir väldigt trött av att amma, och när jag nu dessutom måste ställa klockan på nätterna för att gå upp och amma, så är jag ÄNNU tröttare. Så det var väldigt skönt med en liten sovstund på eftermiddagen. Sen städade vi undan lite och fixade tacos och så kom farmor och farfar på middag. Trevligt och väldigt uppskattat! Dom äter bara tacos här hos oss, och dom älskar det lika mycket varje gång :-D
Nu tittar vi på The Green Mile. Har sett den hundra gånger, men den är lika bra varje gång :-)
110525
Det har inte hänt så mycket de senaste dagarna. Jag har varit ensam med barnen både igår och idag eftersom Mats har varit tvungen att jobba. Men det har gått jättebra eftersom Freja (än så länge) är en fröjd att ha att göra med. Det enda som varit är lite magproblem igårkväll, men hon fick ur sig problemet och sen sov hon bra inatt. Nu verkar det dock som magen är lite jobbig igen. Hon ligger här bredvid mig och knorrar och klämmer. Stackars liten :-(
Igår eftermiddag tog jag med mig barnen och gick bort till lekparken och mötte upp Lisa och Ida. Senare anslöt Maria och Agnes också, och vi fick några trevliga timmar tillsammans. Skönt att komma ut, Freja sov i vagnen hela tiden och Ronja fick mammas odelade uppmärksamhet, och fick göra av med lite överskottsenergi tillsammans med bästa kompisarna.
Imorgon behöver inte Mats jobba. Skönt! Han ska ju trots allt vara hemma en månad, men det dyker upp en del saker på jobbet som han måste vara med på. Men imorgon som sagt, då är han fri som en fågel. Jag har körlektion kl 13, och Mats ska ha båda barne själv på stan i 40 min. Hur ska det gå? :-S Hoppas att Freja ammar precis innan, då ligger hon nog bara i vagnen och sover och Mats kan koncentrera sig på Ronja.
Freja har vägningstid på BVC imorgoneftermiddag. Caroline (BVC-sköterskan) var här igår, och då hade hon "bara" gått upp 40 g sen i lördags, och då fick vi en extra tid för att väga, eftersom hon tyckte att en vecka kändes långt att vänta. Hon har förvisso gått om sin födelsevikt (3015 g) och väger nu 3040 g, men det är ju ändå skönt om dom vill hålla koll på henne.
Sen kanske Ida och Lisa kommer förbi imorgon, om det passar. Dom vill ju träffa Freja när hon inte ligger i vagnen och sussar hela tiden. Hoppas dom kommer, då blir Ronja glad! :-)
Ronja klappar lillasyster så försiktigt. Dom är så söta tillsammans!
Sömntutan Freja <3
Freja myser med sin nya snuttefilt.
Så här fina ögon har hon! Igår slog hon vakenrekord, och det är tydligt nu att vakentiden utökas dag för dag.
Freja lånar Ronjas sheriff-hatt. Cooling :-D
Måste även visa denna bild på Ronja. STORA storasyster som har fått så mycket hår på sista tiden, och nu är det verkligen riktigt hår. Fortfarande inte jättetjockt, men hon har inte att brås på direkt heller så :-D Det har blivit långt nu och växer som ogräs, och nu gick det verkligen att sätta upp i tofs. Hon såg så stor ut lillstumpan <3
Igår ringde jag och bokade klipptid till henne och mig i mitten på juni, så vi är fina till midsommar.
Jag ska försöka att inte dröja så länge igen med en uppdatering, men nu ska inte Mats jobba igen på ett tag så det finns lite mer tid till bloggande :-)
Livet som en familj på fyra känns helt underbart! Nu känns det verkligen som att vi är kompletta. Det känns liksom som att man är en riktig familj på något sätt. Det är mysigt med en liten bebis igen också. Allt känns bara så himla härligt helt enkelt och jag älskar min familj så mycket <3
Nu längtar vi bara tills mamma/mormor kommer nästa vecka. Det ska bli så mysigt och Ronja är riktigt taggad på mormors ankomst. Mats och Ronja kommer att åka in till stan och hämta mormor på tågstationen. Tror det är viktigt för henne att få vara ensam om den grejen, utan att Freja är där. Hon är ju inte medveten i alla fall, och skiter i vilket just nu, så då kan lika gärna Ronja få ha det för sig själv. Jag hoppas att mina fogar ska må lite bättre, så man kan gå en liten sväng i alla fall. De senaste två nätterna har jag haft rejält ont i mittfogen (blygdbenet) och haft svårt att vända mig i sängen, men det går ju bra mycket lättare nu än med en stor mage också. Men det är ändå jobbigt, så jag hoppas att det ger med sig snart. Men vill ju ut och gå prommisar! Ronja står jättebra på sin syskonbräda och jag tror vi slipper skaffa syskonvagn. Hoppas!
Nu har lilltösen somnat på pappas arm och det verkar som magproblemen gett med sig för tillfället.
Imorgon måste vi köpa minifom och hoppas att det blir bättre.
God natt kära ni! :-)
Vår dag
Första natten hemma med två barn gick superbra! Vi satt uppe länge och Freja åt vid halv två, sen somnade hon och sov till sju imorse. Då ammade jag och sen tog Mats med henne upp för extra mat och jag fick sova vidare till strax efter nio. Skönt! Ronja vaknade vid halv åtta och gick upp och gjorde pappa och Freja sällskap i soffan. Freja hade somnat på Mats bröst och så vill Ronja också ligga där, så då låg hon där bredvid Freja och klappade på henne. Dom är så söta tillsammans och Ronja är verkligen jätteduktig. Hon klappar så försiktigt och vill gärna vara med när vi håller på med Freja. Och så gillar hon att pussa på henne. Söta unge! <3
Vid lunch kom Tessa & Micke hit och hälsade på. Tessas mage hade växt jättemycket nu, sen sist vi sågs! Åh, vad mysigt!
Sen har vi varit i affärn och visat upp Freja för dom som jobbade idag. Gunilla blev helt till sig och bar runt på henne :-D Stackars Ronja kommer totalt i skymundan. Usch, det är synd om henne! Men jag brukar försöka prata med henne när det är mycket uppmärksamhet kring Freja.
Mats har varit duktig och klippt gräsmattan och trimmat.
Vi träffade Per och Carro förut också, dom var här ute och hälsa på Pers mamma, och passade på att säga hej. Dom fick sig en snabbtitt på lilla Frejsson och hon fick paket. TACK Lindéns för fina kläder :-)
Idag har bröstmjölken verkligen runnit till, och Freja har klarat sig utan tillmatning. Nu ska vi försöka inatt och se om hon sover lika bra på bara min mjölk. Det hörs nu när hon äter att det kommer mat och att hon sväljer. Det har man liksom inte hört förut, men då var det ju så lite mjölk. Men nu så ska jag göda henne :-D Nackdelen är att det spänner och gör ont i brösten och rädsla för mjölkstockning hänger ständigt över mig. Fördelen (enl Mats iallafall) är att jag ser ut som Dolly Parton :-D
Nu väntar tevesoffan, men först ska Freja äta. Om fröken behagar vakna så klart. En riktig sömntuta är vad hon är :-)
Min förlossning + allt som hänt efteråt
Egentligen börjar det hela redan på kvällen den 16/5, då jag började känna regelbundna sammandragningar/förvärkar som jag klockade bara för skojs skull. Dom kom med allt mellan 5 och 9 minuters mellanrum. Absolut inget ont, men det kändes annorlunda än tidigare, så jag antar att detta var vad dom kallar förvärkar eftersom jag hade sammandragningar regelbundet från v 17 ca. I alla fall, detta fortsatte under hela kvällen och även när jag la mig, men jag somnade lätt eftersom det inte gjorde ont. Jag vaknade till (sov ju inte så bra sista veckorna) och kände av nån liten förvärk. På förmiddagen den 17/5 (beräknat förlossningsdatum) fortsatte dom och vi pratade med förlossningen. Åkte in och gjorde en undersökning, och det visade sig att jag var öppen 1 cm och att det var 1 cm kvar av tappen. Jippi, jag hade öppnat mig utan att ha ont! Barnmorskan trodde att det var på gång att starta upp. Vi åkte hem och det lugnade sig lite i magen och kom inte alls lika regelbundet.
På onsdagförmiddag kl 10.30 hade jag en extratid hos barnmorskan på mvc för koll av blodtryck och äggvita. Jag bad henne göra en vaginal undersökning för att se om det hade hänt något mer, och frågade om hon inte kunde hjälpa mig på traven med en hinnsvepning. Sagt och gjort, det gjorde hon och jag var nu öppen 2 cm med mjuka kanter. Hon petade runt där inne och rekommenderade oss att ta en promenad för att få igång det hela. Och vi promenerade och promenerade. Jag kände genast skillnad på förvärkarna, men dom gjorde fortfarande inte ont direkt. Vid 12.30 (när vi hade utforskat sjukhusområdet noga) så ringde jag upp på förlossningen igen och jag var välkommen upp för att kolla om det hade hänt något. Jag blev lagd med ctg och den visade två-tre värkar på tio minuter, men fortfarande knappt kännbart. Tyvärr hade det inte hänt så mycket med öppningen, så barnmorskan drog lite i kanterna där inne. Vi gick därifrån vid 13.30 ca, och genast var det en helt annan karaktär på värkarna, nu var det inte längre FÖRvärkar, utan förlossningsvärkar. Dock inte så starka än. Vi var hungriga och bestämde oss för att åka och äta. Jag slängde i mig maten mellan värkarna. Efter maten åkte vi hem till Carro (Per var på jobbet) och barnen för att få tiden att gå. Ville ju inte åka hem och ha 2,5 mil till sjukhuset, samtidigt som jag inte ville åka upp igen och bli hemskickad. Så vi åkte dit som sagt, och det var bra för då fick jag lite annat att tänka på och så satt jag mest, så värkarna var inte alls farliga. Vid 17 kände jag dock att det gjorde lite ont, och att jag inte ville störa Carro mer, så vi åkte upp till förlossningen IGEN. Vi parkerade utanför förlossningen 17.10, och på en gång när jag började röra på mig och gå, så tilltog värkarna kraftigt och jag började andas mig igenom lite mer. Väl uppe på förlossningen fick vi komma in i ett undersökningsrum och barnmorskan undersökte mig, 4 cm öppen och utplånad cervix. Inskriven 17.23. Jag började få lite halvjobbigt med värkarna nu och ville in i duschen och sätta mig. Strax innan 18 får jag sätta mig i duschen vilket är underbart! Det är mycket lättare att hantera värkarna, precis som förra gången. Lika underbart som jag minns det! Vid tjugo i sju börjar jag få riktigt jobbigt och vi pratar bedövning/smärtlindring. Jag säger att jag helst vill undvika EDA denna gång, så då bestämmer vi det. Barnmorskan vill att jag ska testa lustgas, vilket jag är skeptisk till men ger med mig. Hon gör en vaginal undersökning igen, och jag är nu öppen 7-8 cm. 4 cm på mindre än en timme, bra jobbat Jossan peppar Mats! Nu är dock kruxet att jag fortfarande bara är i ett undersökningsrum (där finns ingen lustgas) och mina värkar kommer ganska tätt. Jag tar en värk, sen snabbar vi oss över till en förlossningssal innan nästa värk. Där får jag testa lustgasen som jag inte gillar, tycker att den stör min koncentration och inte får till ordentligt. Jag blev inte snurrig en enda gång av den. Jaja, skit samma. Jag andades i masken till en början av värkarna men slängde alltid iväg den då värken var som värst för då tyckte jag mest att den var i vägen och störde min koncentration. Hela tiden var Mats med och masserade mitt ryggslut eller bara höll om mig. Funkade även om han bara var där med handen som jag kunde klämma. Klockan är kvart-tio i sju när vi flyttar över till förlossningssalen och jag får testa lustgsen. Här står jag hängd över sängen och försöker hjälpa naturen på traven. Ganska snart börjar jag känna att det trycker neråt något hemskt, och inte långt efter får jag krystkänningar. Då får Mats snabbt som ögat ringa på barnmorskan som inte är där just då. Snabbt upp i sängen och lägga mig, och krystkänningarna som jag nyss hade avtog en smula. I samma veva så får barnmorskan som skrev in mig, en annan förlossning och in kommer världens goaste bästa barnmorska, Gulli. En äldra dam som är såå söt och trygg. Det var även hon som tog hand om oss när vi åkte in förra veckan och inte kände några fosterrörelser, så det var skönt att få ett välbekant ansikte. Hon gör en vaginal undersökning och konstaterar att jag är öppen 10 cm och hon tar hål på hinnorna. En massa klart fint fostervatten forsar ut och nästan i samma sekund kommer krystvärkarna med full kraft. Gulli får springa runt sängen för att hinna med. På första krystvärken känner jag hur hon kommer ner och halvvägs ut med huvudet, där tar dock värken slut och jag måste vänta på nästa med huvudet halvvägs ut. AJ, säger jag bara! Tycker att det känns som 1000 år innan nästa kommer och undersköterskan får vara med och känna mig på magen om jag har värk, för jag vill krysta ändå. Klockan 19.28 får jag krystvärkar, och kl 19.31 är Freja ute, så jag antar att det inte var så länge som jag låg och väntade på värk med huvudet halvvägs ute, men just då kändes det lååångt. Nästa värk kom resten av lilla kroppen (och en del fostervatten som skvätte om på låret och nästan upp på Mats som stod bredvid mig uppe vid huvudet). Så man kan ju säga att krystningen gick snabbt :-D Man kan ju iofs och säga att hela förlossningen gick snabbt, och jag är väldigt glad så här i efterhand att vi åkte från Carro när vi gjorde! Lyckan var TOTAL när jag såg henne komma ut och ligga där innan jag fick upp henne. Jag satt mycket mer upprätt denna gång, så jag såg verkligen när hon kom ut ur slidan, vilket jag inte gjorde med Ronja, för då låg jag mer. Till och med Mats sa att han tittade mer ner denna gång, och att det inte var så äckligt faktiskt. Moderkakan kom ut nästan på en gång och på den satt hinnsäcken som var hel och fin. Gulli visade upp det för oss, och det var riktigt häftigt att se faktiskt. Freja var ren och fin och hade inte alls nästan något fosterfett på sig. Hon var inte riktigt lika snabb att skrika som sin storasyster när hon kom ut, men skrek desto mer senare än vad Ronja gjorde. Gulli tittade om jag hade spruckit, men inte ett dugg. Bara två så revor vid urinröret som var så grunda att dom inte gick att sy. Hon sa att det inte syntes att jag hade fött barn precis, Mats såg också och sa samma sak :-D Det känns att jag inte sprack denna gång, ganska stor skillnad trots att jag inte sprack mycket förra gången heller, bara 4 stygn då. Skönt också att jag inte hade kanyler eller nålar eftersom jag inte hade tagit någon bedövning. Jag kände mig jättepigg på en gång och Freja började snutta på en gång. Vid 22.30 ca får jag hoppa in i duschen. Underbart! Jag som verkligen behövde tvätta håret (det tänkte jag på under en värk på slutet) så det var superhärligt! Jag var inte alls lika blek denna gång som efter förlossningen med Ronja då jag såg ut som ett lik, även om jag mådde bra. Förklaringen till detta fick jag idag när jag fick journalen från förlossningen. Jag förlorade bara 250 ml blod denna gång, i jämförelse med Ronjas förlossningen då jag förlorade 400 ml. Skönt!
Vid 23.30-tiden får vi komma över till BB, och där får vi samma rum och samma säng som vi hade när vi hade fått Ronja :-D Kändes som att det var igår vi var där och allt kändes välbekant.
Dom frågade oss om vi ville ha tidig hemgång, och det ville vi ju så klart om allt var som det skulle dagen efter. Med Ronja fick vi ju stanna tre dygn eftersom jag hade långvarig vatenavgång och då håller dom ju kvar. Men denna gång tyckte vi att det var toppen eftersom vi precis visste när vattnet gick. Tyvärr så hade vi ju inte räknat med gulsoten. Skit också! Då var vi redan så inställda på att få åka hem den 19, så vi blev så besvikna även om vi sätter vår dotter i första rummt. Men man sover ju så kasst i sängarna och det är inte jättekul att dela rum med folk, även om det bara är en sal med två sängar. Men eftersom Freja blev gul tidigt (upptäcktes på morgonen vid 9-tiden) så fick hon flytta ner till neoavdelningen för att sola där. Hon hade även lite lågt blodsocker och var lite kall, så hon lades på värmesäng. Gulsotsvärdet låg precis på gränsen, men dom tar det säkra före det osäkra. Och det är ju skönt, även om man bara vill ta med sig sin lilla bebis och åka hem. Blodsockret har ordnat sig. Anledningen till det hänger ihop med gulsoten. Hon bli trött av gusoten och då orkar hon inte amma/äta så mycket, vilket resulterade i lågt blodsocker. Men det är som sagt bra nu, och jag ammar men pumpar även eftersom hon fortfarande är lite lat. Hon blir även tillmatad med ersättning just pga av gulsoten. Dessutom har inte min mjölk runnit till än (gör väl det imorgon kan jag tro) så det finns inte så mycket att äta och man får jobba om man ska ha något, och det är hon för lat för :-D
Freja flyttade alltså ner hit igår förmiddag, men BB ville inte skriva ut mig pga högt blodtryck. Så jag och Mats sov två våningar upp på BB inatt, och Freja sov här nere. Idag på förmiddagen blev jag dock ÄNTLIGEN utskriven därifrån och vi fick ett familjerum här nere på neoavdelningen. Så himla skönt! Dels att få ett eget rum och slippa dela, men även att få vara på samma ställe som Freja istället för två våningar ifrån varann. Mats åkte dock hem förut för att vara med Ronja och avlasta farmor och farfar, så jag och Freja är solokvist här. Inte så roligt kanske, men jag har ju datorn. En räddare i nöden :-)
Imorgon förmiddag har Freja solat i två dygn och dom ska ta nya blodprover för att kolla värdena. Jag hoppas in i det sista att vi ska få åka hem imorgon, men vill inte hoppas för mycket. Så blev det med den tidiga hemgången :-( Jag vill verkligen hem nu, till Mats och Ronja och till min säng. Hitta våra rutiner och bara få landa i vardagen.
Ronja och farmor var inne och hälsa på idag på eftermiddagen. När Ronja kom in i rummet så satt jag med Freja i famnen och matade henne med kopp. "Hej mamma!" utbrast hon först och halvsprang fram mot mig. Sen såg hon Freja och då sa hon "oj, bebis" och såg glad ut. Genast gick hon fram och ville klappa henne och hon var så försiktig och duktig. Och ville också hjälpa till att mata. Sen sa hon "mamma, du har inte ont i ryggen längre" och klappade på mig. "Ingen bebis i magen längre", sa hon också. Dom förstår mer än vad man tror :-D Sen var hon med och skulle hjälpa till med Freja och så fort hon grät så skulle hon vara med och trösta och klappa. Och hon var så försiktig hela tiden! Och snabbt lärde hon sig att hon heter Freja så klart, och inte Pupp, som hon har sagt att bebisen i magen hette :-D Innan hon och Mats åkte hem så ville hon sitta i fåtöljen och ha Freja i knäet. Gissa om det var en stolt storasyster då?! Bilderna i förra inlägget kanske talar för sig själv :-)
Ojojoj, det blev långt! Om 45 min ska vi mata Freja, sen ska jag försöka sova lite. Håll tummarna hörni att vi får åka hem imorgon!
Freja Helena Axelsson, tillsammans med farmor som hon delar namnet Helena med. Tack farmor, för att du delar med dig ;-)
Då och nu
Freja, 1 dag gammal.
Storasyster Ronja, 1 dag gammal.
Samma mössa och samma pyjamas :-)
Magen, den 17/5-11. Kvällen innan Freja tittade ut...
...och magen, den 20/9-08. Kvällen innan Ronja tittade ut.
Mitt i en värk. Här är jag nästan 10 cm öppen och får strax efter krystkänningar.
Detta är ungefär samma situation under förlossningen av Ronja.
Alldeles jättefärsk Freja.
Ronja alldeles ny ute i världen.
Lycklig mamma, en stund efter Frejas ankomst.
Jag och Ronja.
Frejas grattis-bricka.
Ronjas grattis-bricka.
Nybliven tvåbarnfar på BB :-D
Färsk förstagångspappa tillsammans med sin förstfödda dotter Ronja.
Den 18/5-11 föddes det 7 flickor och 2 pojkar på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Här skulle jag ha haft en bild från tavlan då Ronja föddes, men av någon anledning så går just den bilden inte att ladda upp. Störande!
Mina vackra döttrar och älskade man. Nu är vi kompletta! <3
Stolt storasyster som tyckte att det var jätteroligt att äntligen få träffa lillasyster som vi pratat om så länge.
Älskade Freja
Här var vi fortfarande kvar på förlossningen.
Jag tidigare i hissen på väg ner till neo för att mata lillan.
Amning pågår...
Freja & pappa <3
Det finns fler bilder, men dom ligger på andra kameran och det är så krångligt att ladda över dem. Hinner inte just nu. Jag ska gå ner till Freja nu, amma lite, ta blodsocker och kanske pumpa.
Världens bästa Freja :-)
Välkommen till världen!
Nu är hon här, Freja Helena Axelsson :-)
Hon tittade ut igår kl 19.31. Vägde 3015 g och var 50 cm lång. KÄRLEK <3
Tyvärr har jag ingen bild för tillfället, får återkomma.
Hon ligger dock nere på neo avdelningen nu och solar eftersom hon var lite gul. Men jag mår oförskämt bra och förlossningen gick snabbt och bra. Jag är supernöjd! Klarade mig med bara lustgas, som jag bara hade de sista 45-50 min. Jag återkommer även med en förlossningsberättelse när vi kommit hem. Förhoppningsvis får vi komma hem på lördag :-)
Världens vackraste lillasyster <3
Dan före dopparedan
Nää, ingen bebis som kommit ut. Bara brist på ork och lite deppad.
Är less på att vara gravid. Men jag kommer ju med all säkerhet att gå över tiden även denna gång. Och denna vetskap gör mig...LESS! Jag har ont i revbenen på höger sida, har svårt att sitta, ligga och stå och gå, sover skitkasst. Nä, jag är helt enkelt bara less på allt nu. Jag vill träffa lilltjejen nu!
Imorgon är den alltså här, dagen D. Den 17/5, beräknat förlossningsdatum. Tiden får utvisa om dagen kommer att gå utan den minsta värk eller ens känning.
Jag var hos Birgitta i torsdags, och då hade jag lite högt blodtryck men inte så farligt. Mer så där på gränsen. Dessutom hade jag spår av äggvita i urinet, så jag har fått en extra tid på onsdag för att kolla just dom två sakerna. I torsdags var hon fortfarande ruckbar, men hade sjunkit ner betydligt och jag tycker att det känns som att hon har sjunkit ner yttligare nu så jag tänkte höra om hon kan känna efter på onsdag. Ronja blev aldrig helt fixerad som sagt, förens förlossningen drog igång så det gör mig inte särskilt orolig. Men jag vill ändå veta.
Jag tänker med skräckblandad förtjusning på förlossningen nu... Ena stunden så tänker jag att klart det kommer att gå bra, det gjorde det ju förra gången, och så ibland så känner jag bara panik och typ "jag vill inte". Förra gången var jag ju så samlad och koncentrerad, och jag är rädd att jag ska bli panikslagen den här gången och tappa all koncentration. Iofs är ju inte det så troligt, jag är ju fortfarande samma människa som för två och ett halvt år sen, men ändå :-) Jaja, det är inte så mycket att gå och fundera på, det blir som det blir och när det väl drar igång så brukar man inte tänka så mycket framåt utan mer försöka klara av värk för värk.
JAG KLARAR DET HÄR! :-)
Dagen då vi var på förlossningen en snabbis.
Imorse åkte vi in till förlossningen när vi hade lämnat Ronja på förskolan.
Anledningen till detta var att jag inte hade känt fosterrörelser på lång tid (sen igår någon gång) och då tyckte dom att jag skulle komma in på en kontroll. Jag fick tipset att dricka något sött, för då brukar bebisen vakna till. Sagt och gjort, medans vi packade ihop oss drack jag lite Festis som vi hade hemma och halvvägs in till stan började lilltjejen att röra sig. Skönt! Men vi var in på förlossningen ändå, och dom tog kissprov, blodtryck, ctg, puls och slutligen ultraljud, vilket kändes mycket skönt! Läkaren trodde att hon sover och vilar upp sig inför förlossningen. Hoppas hon kommer ut snart ;-)
Efter det åkte Mats ut till jobbet igen och jag följde med svärmor till Katrineholm på en liten miniroadtrip. Vi hade det himla mysigt och var hemma lagom till kl 13 när jag skulle hämta hem Ronja.
Dagen då jag gick på stan, SJÄLV!
Idag kl 13 infann jag mig på sjukhuset för att gå på informationsmöte med sjukgymnasten. "Livet efter förlossningen" hette det, och hon pratade om bäckenbottenövningar och lite annat matnyttigt. Men varmt blev det i det där lilla rummet eftersom vi var så många, så vi höll på att smälta! Mycket bra tips fick man, som jag garanterat kommer att försöka anamma efter förlossningen.
Efter det så gick jag faktiskt en sväng på stan. Jätteskönt! Jag var (så klart!) in på Kings och kollade läget. Det kanske inte är så roligt att handla nu, men att kolla skadar ju aldrig. Och så måste man ju snacka lite skit med tjejerna där :-) Sen var jag och inhandlade lite annat matnyttigt så som linsvätska (så träligt att stå utan) och hårvax till Mats. Sen blev det faktiskt en del shopping till Ronja, så nu är hon utrustad för sommar och varma dagar.
Denna köpte jag dock i rosa, men jag hittar inte den på HM´s hemsida.
Köpte även ett par mörkrosa tights. Gissa om Ronja blev glad när hon såg alla kläder! Hon blev helt tokig och skulle naturligtvis testa alltihop på en gång. Hon var så stolt och mannekängade i hallen. Lilla älskade vännen!
Detta blir perfekt till dagis i sommar. Jag är nöjd med mina köp! Billigt var det också :-)
Köpte även strumpor på Polarn o Pyret, lila och röda. Dom har överlägset bästa strumporna tycker jag! Tyvärr lite dyra...men men! :-S
Betessläpp 7 maj 2011
Gänget på väg upp mot ladugårdsbacken; Micke, Mats, Maria (som fotar), Ronja, Agnes och Ida.
Min fina vän Maria :-)...
...och hennes lika fina dotter Agnes. Sin mor upp i dagen! :-)
Lycka! Ronja fick stå på traktorn.
Arla bjöd på bulle och mjölk. Smaskens!
Gänget fikar. Maria, Agnes, jag, Ronja och Micke.
Tre bästa vänner; Agnes, Ida och Ronja.
Vår rock'n'roll-brud :-D
Min älskade make <3
På väg mot själva släppet. MYCKET folk var det...
Ronja och pappa Mats i väntan på kossorna.
Och ut kom kossorna, och dom sprang och var så lyckliga och gjorde gulliga krumsprång. Och råmade gjorde dom, för fulla muggar!
Efter det hade vi en skön stund i gröngräset innan vi bröt upp och åkte hem.
TACK för idag underbara vänner! <3
Dagen då Mats tapetserade.
Idag blev det alltså gjort, äntligen! Mats var så duktig (med tanke på att det var första gången han gjorde det) och det blev så snyggt! Himla skönt är det att det bara var en vägg :-)
Jobbet hade börjat...
Det närmade sig slutet...
Sista lilla biten sätts på plats...
Så här nöjd var han med sig själv :-D
Den fina Mumin-tapeten.
Närbild.
Det färdiga resultatet tillsammans med golvet och en av de vita väggarna.
Nu står ny fönsterbräda, lister och foder på to do-listan, sen kan vår prinsessa flytta in i sitt nya rum. Gissa om hon blev lycklig idag när hon kom hem från dagis, och fick se rummet. Hon ÄLSKAR Mumin :-)
Både jag och Mats är supernöjd med tapetvalet, och det blev verkligen fint tillsammans med det mörka golvet.
Igår köpte jag (som min svägerska hämtade upp) två rosa mattor på en Bloppis-sida på Facebook. Kanonbra sida där folk i Norrköping med omnejd lägger ut barnartiklar till salu, allt till loppispriser. Så jag la vantarna på två rosa "långhåriga" runda mattor (1 m i diameter) för 50 kr. Så nu har vi någonting att lägga på golvet i Ronjas nya rum, och så är det inte hela världen om man gör sig av med dem sen, eftersom dom var så billiga. Riktigt stark härlig rosafärg var det på dem också. Det behövs eftersom det är ganska mycket vitt i rummet. Kommer bli kanon tror jag :-)
Dagen då det var skitväder!
Jag och Ronja har lite småtråkigt. Mats är på jobbet idag, trots att det är onsdag. Det var någon kurs som han skulle vara med på. Ute är det skittrist väder, med regn, hagel och blåst i en "härlig" blandning...
Imorgon händer det dock lite roligare saker här hemma. Mats ska (med moraliskt stöd av sin far) tapetsera i Ronjas nya rum. Mumin-tapeten är verkligen ljuvligt söt, och den kommer att bli SÅÅ fin när den kommit upp på väggen. Imorgon eftermiddag ska vi leka med Lisa och Ida. Vi får se vad vädret tillåter, om det blir ute i lekparken eller hemma hos någon av oss.
Igår var jag och Ronja hemma hos Agnes och Maria (Micke bor ju så klart också där, men han var på jobbet då) och åt mellis och lekte. Inget direkt bråk mellan tjejerna heller, så det var skönt. Ronja har pratat om Agnes idag. Dom går ju på samma avdelning på förskolan (medans Ida går på den andra) och dom leker tydligen jättemycket med varandra. Ronja pratar alltid om Agnes när hon kommer hem från förskolan. När jag hämtade Ronja i måndags, så höll hon och Agnes på och lekte något bara dom två i ett hörn. Så gulligt det är med "liten vänskap". Våra söta tjejer! :-) "Min bästa Agnes" sa Ronja igår. Det är väldigt ofta min bästa Ida eller Agnes.
För övrigt så tycker jag att lillasyster ska komma ut nu. Hon är så välkommen! Jag längtar verkligen nu, och det ska bli så mysigt att bli fyra i familjen (sex med katterna).
En av dom sötaste bilderna som finns på Ronja. Tagen på McDonalds i lördags (30/4).
Jag och min svärmor tycker att Ronja är så lik Milla, från Alfons Åberg-böckerna, och på bilden ovan tycker att det syns extra mycket :-) Det är nog håret som gör det tror jag.
Jaha, nu regnar det igen. Riktigt pissar ner! :-(
På fredag har jag och Ronja ännu en sak att se fram emot. Efter att jag har hämtat henne på dagis så kommer Carro, Elliot och Hedvig ut för en liten playdate/fikadate, och det ska bli så himla roligt! Dom var ju inte här i lördags på Valborg tyvärr, så det var ett tag sen vi sågs. Blir nog uppskattat hos barnen också, så kan dom leka. Och vi får träffa Hedvig, och se hur stor hon har blivit. Hon fyller snart 4 månader, stora tjejen nu :-)
Härligt slut på veckan, trots skitväder!
Trevlig eftermiddag :-)
Mackan och Ida kom och knackade på förut, kring 15.30. Ronja blev så klart jätteglad! Sen föll det sig så att Lisa kom förbi här när hon kom hem med bussen, och vi åt middag tillsammans. Tjejerna hade superskoj och busade med Mats och Mackan på dubbelsängen. Men Ronja var rätt trött nu efter dagis och sen lek med Ida.
På lördag får dom träffas igen tjejerna, för då är det dags för Arlas betessläpp på Odenstomta gård. Då ska ju även, Agnes, Maria och Micke med. Det blir skoj! Fick reda på i lördags att Lotta, Mattias, Tove och Teo också ska dit. Massa folk som man känner! :-) Lunch hos Daniel, Jeanette, Milton och Tilde efter betessläppet.
Lycka är våra fina vänner! <3
16 dagar. Nedräkningen har börjat!
Jo, så är det. Endast 16 dagar kvar till beräknad förlossning, dock räknar jag ju lite smått med att gå över även denna gång. Idag är jag i vecka 37 + 5.
Idag har jag haft riktigt ont i bakfogarna. När jag gick och hämtade Ronja förut så tänkte jag att det kan ju vara bra att sätta på sig bältet, för att hålla ihop fogarna, men jag var tvungen att ta av det eftersom det trycker ganska mycket på framfogen också och det gjorde så himla ont. Så nu är hon välkommen ut när hon vill, så jag snabbare slipper dessa jobbiga bekymmer. Jag vet ju att man kan få dras med foglossning bra långt efter att bebisen är ute, men ju fortare hon kommer ut, desto snabbare blir jag kvitt bäckenbesvären :-)
Allt känns lite overkligt... Snart ska vi vara fyra stycken i familjen. Jag ska bli tvåbarnsmamma :-D Det är så svårt att fatta liksom. Vi har planerat en massa i sommar, t ex som när vi ska till Leksand på Lisa och Marcus bröllop, och då är vi ju fyra stycken. Svårt att ta in, men så var det ju förra gången också. Man hade ju ingen aning om vad som väntade. Skillnaden nu är ju att man har lite mer kött på benen vad gäller det mesta med barn.
Jag längtar verkligen tills hon kommer ut nu! Älskade lillasyster <3
16 dagar. Nedräkningen har börjat!
Jo, så är det. Endast 16 dagar kvar till beräknad förlossning, dock räknar jag ju lite smått med att gå över även denna gång. Idag är jag i vecka 37 + 5.
Idag har jag haft riktigt ont i bakfogarna. När jag gick och hämtade Ronja förut så tänkte jag att det kan ju vara bra att sätta på sig bältet, för att hålla ihop fogarna, men jag var tvungen att ta av det eftersom det trycker ganska mycket på framfogen också och det gjorde så himla ont. Så nu är hon välkommen ut när hon vill, så jag snabbare slipper dessa jobbiga bekymmer. Jag vet ju att man kan få dras med foglossning bra långt efter att bebisen är ute, men ju fortare hon kommer ut, desto snabbare blir jag kvitt bäckenbesvären :-)
Allt känns lite overkligt... Snart ska vi vara fyra stycken i familjen. Jag ska bli tvåbarnsmamma :-D Det är så svårt att fatta liksom. Vi har planerat en massa i sommar, t ex som när vi ska till Leksand på Lisa och Marcus bröllop, och då är vi ju fyra stycken. Svårt att ta in, men så var det ju förra gången också. Man hade ju ingen aning om vad som väntade. Skillnaden nu är ju att man har lite mer kött på benen vad gäller det mesta med barn.
Jag längtar verkligen tills hon kommer ut nu! Älskade lillasyster <3
Kyligt valborgsmössofirande...som vanligt!
Det är ALLTID kallt på valborg, och det slår aldrig fel. Märkligt det där... Men trevligt hade vi ändå, även om vi frös lite innan elden tändes.
Delar av gänget. Mats, Sofia och Tessa, och Ronja och Viggo.
Ronja blev tillsagd att le, då blev det så här :-D
Daniel blev också tillsagd att le. Detta är resultatet... Lider han & Ronja av samma sak eller? Chandler-sjukan? :-D
Ronja sprang som en tätting fram och tillbaka.
Och hela tiden höll hon tungan rätt i mun :-D
Resten av gänget, och inte en enda av dem tittar i kameran. Lotta Daniel, Maria, Micke och Mattias. Lotta och Micke ser lite utstötta ut där bakom :-)
Sofia, jag och Pelle. Vad gör jag för min?! Hemsk...
Viggo och Pelle in action.
Ronja och Tessa gick en sväng med Vira.
Tessa. Inga kommentarer :-D
TACK vännerna för en supertrevlig kväll!