Minnen
Jag hittade en bild i telefonen från i somras. Sitter på tåget på väg hem till Mats och barnen och försöker att inte gråta 😢 Så där minns man pappa, när han var "sjuk". Önskar så att han hade fått vara sig själv hela vägen...
Sov gott lilla pappa ❤️
Nu har min lilla pappa somnat in... Nu är han på ett ställe där han slipper ha ont, men istället är det jag som har ont :'(
Det gör så ont i hjärtat när jag tänker på att barnen ska växa upp utan sin morfar. Freja kommer ju inte ens att komma ihåg honom om några år!
Fy vad hjärtat värker!
Jag är också ledsen för att jag inte hann fram och vara där med honom när han lämnade oss. Jag, Mats och syrran är på väg men vi hade bara hunnit till Uppsala. Just nu hatar jag att bo långt ifrån min familj!
Barnen är hos farmor och farfar i tryggt förvar. Dom vet inget än och det är nog bäst så... Vi tar det i lugn och ro nät vi har kommit hem.
Men nu ska jag fokusera på att vara hos mamma några dagar och bara ta hand om mina nära.
Men pappa, du saknas!
❤️❤️❤️